Tidigt på torsdagsmorgonen samlades vi utanför toehold's kontor för gemensam färd till Honey Valley, Coorg.
Som svensk var jag självklart i tid och först på plats, 5min före utsatt tid, men vad hjälpte det. dom flesta hade iaf kommit i tid till planerad avfärd(07:00), förutom en tjej vars taxi inte hittade. För info så kan jag nämna att ingen taxi använder sig av GPS, och jag har inte heller hittat någon gps till salu i butikerna.
07:40 begav vi oss äntligen ut på vägarna mot Coorg.
Eftersom vi var lite sena så tog det lite extra tid att komma ut ur Bangalore, men det gick ändå rätt bra.
På vägen stannade vi för frukost och en kopp kaffe, innan vi begav oss in på en riktig skakig väg genom en av Coorgs regnskogar (nationalpark). Tyvärr så är vägen ganska tungt trafikerad, så vilda djur håller sig helst undan. Jag fick bara se an massa apor och två tjudrade elefanter. Elefanterna används för skogsarbete.
Vid 14:30 hade vi bara 2km kvar till Honey Valley. men nu var vägen mer att betrakta som skogsväg, dessutom bar det av ganska brant uppför. Därför flyttade vi över allt bagage och oss själva till två 4-hjulsdrivna jeepar, Mahindra commander. Skumpig men säker transport.
Efter den försenade lunchen tilldelades vi rummen och vi fick lite tid för att vila.
Rummen var spartanskt möblerade med typiskt hårda indiska sängar. Rummen saknade både fläktar och luftkonditionering, men i gengäld så var det en ordentlig glipa mellan väggen och taket, så ventiolationen var det inget fel på. Tur att jag lydde uppmaningen att ta med mig en sovsäck, för det blir kyligt på natten, speciellt nu under regnperioden.
Coorg brukar kallas för Indiens Skottland. Området är känts som indiens kaffedistrikt, men här odlas också mycket tobak.
Vid 18-tiden anlände en tredje grupp med resenärer som hade tagit morgonflyget till Bangalore, dom fick snabbt byta om, för 18:30 skulle vi bege oss ut på första expeditionen för att leta grodor.
Det var mest en fösta genomgång hur man letar grodor, vad man ska tänka på när man fotograferar, samt vikten av att inte stressa grodorna med för många blixtar.
En av guiderna uppmärksammade att jag inte hade något macro objektiv och erbjöd mig att hyra ett som dom råkade ha med sig, pga av ett sista minuten avhopp. 150 sek, inget att tveka på (ca 8000 sek om man ska köpa).
Vad såg vi då mest av under första kvällens vandring?
BLODIGLAR, jösses vad många det fanns och vad envetna dom var. Nu klarade jag mig ganska lindrigt undan.
Eftersom grodorna är mest aktiva på kvällen/natten, så tog vi sovmorgon till 8:30 då frukosten serverades.
Fram till lunch hade tog vi en promenad i närområdet, för att öva på macro fotografering. Fick lite tips på hur jag skulle bära mig åt för att lyckas, och sedan var det bara att testa sig fram. Lite stolt kan jag medela att jag var den enda som hittade en groda på denna utflykten. tyvärr smet den innan jag var klar och han ropa dit övriga gruppen.
Efter lunchen var det meningen att vi skulle bege oss iväg på en längre vandring upp i bergen, och sedan vandra tillbaka i skymningen. Tyvärr började det verkligen ösregna under lunchen, vilket omöjliggjorde fotografering. Så det blev bara en lite kortare promenad innan lunch, utan kamera för min del.

Istället begav vi oss ut efter middagen. Detta skulle visa sig bli en riktigt lyckad tur. Dels hittade vi några riktigt fina grodor och spindlar. Men framför allt upptäckte en av damerna en Pit Viperi ett träd. Våra guider som var vana att hantera ormar bad oss avlägsna oss medan dom försökte plocka ner ormen ur trädet. Dels vill man inte skada ormen och dels vill man ju inte bli biten av den. Eftersom det är en orm som trivs bäst i träd så lyckades man få över ormen på en lång pinne. Sedan gällde det att få ormen att förstå att den inte kunde ta sig någon stans. När den inte kände sig hotad så snurrade den svansen runt pinnen och kröp ihop för att spana efter hur den skulle ta sig tillbaka till trädet. Anledningen till att den snurrar svansen kring pinnen är för att den då kan göra utfall mot fiender och snabbt dra sig tillbaka med svansen. Nu är inte Pit Viper'n mer än ca 30 sm lång, så den når inte så långt.
Nu i efterhand kan jag erkänna att jag var väldigt nära att missa ormen. För det kom en rejäl regnskur och klockan närmade sig 11 på kvällen och jag var lite sömnig. Började promenera tillbaka till rummen med en annan gäst, men när regnet tvärt slutade, så bestämde vi oss för att fota lite till. Och tur var väl det.
Kom i säng vi halv ett tiden, så det var inga problem att sova fram till frukosten på lördagsmorgonen.
Förmiddagens expedition blev en kvarts promenad till en bäck för att leta grodor.
Totalt hittade vi tre olika grodor, var av en var av en mycket ovanlig art, som bara fanns i Coorg. En av guiderna hade sett arten ett år tidigare, och det var på hans tredje besök i Coorg.
Efter lunchen var det vila och fria aktiviteter fram till skymningen då vi skulle bege oss till utkanten av kaffe plantaget, och promenera i gränsen till regnskogen.
Vi skulle samlas 17:30, och alla var i princip redo för avgång men kom överens om att vi kunde ta en kopp kaffe eller te medan vi väntade på ett nygift par som inte riktigt var klara. så dom fick 15 extra minuter.
Tror ni dom var klara då? Självklart inte utan guiden gick för att hämta dom. gissa vad dom säger då.
Sorry, men vi måste ha en kopp te innan vi går, så bara gick dom.
Då var tålamodet över för dom flesta, så vi sa bara nu går vi. Och det gjorde vi, men en av guiderna väntade på paret för att springa ikapp oss.
Det blev en rätt misslyckad kvällsvandring, för samtidigt med skymningen kom regnet. Och det var ett ihållande och intensivt regn. Så jag lät kameran ligga i tryggt förvar innanför jackan större delen av vandringen.
Vi sprang på en grodart som vi sett tidigare, samt att en av guiderna hittade en liten liten orm ca 8m upp i ett träd.
Dyngsura och blodigelbitna återvände vi till vårt boende.
Jag hade en blodigel som lyckats bita sig fast i hårbottnen bredvid pannlampan, tre stycken på händerna. Och jag vet inte hur många jag avlägsnade under promenaden...
Efter en mycket välsmakande middag somnade man gott till ljudet av regn på tegelpannorna.
På söndag så var det packning och avfärd hem till Bangalore. Vi kom iväg i tid men resan tog lite längre tid an planerat, men vi var tillbaka vid 17-tiden
Länkar
Toehold
Honey valley